För att bidra till att möta Skånes samhällsutmaningar är Skånes folkhögskolor en aktiv samverkanspart med såväl det offentliga Skåne som den idéburna sektorn och med näringslivet. Skånes 19 folkhögskolor är betydande aktörer för att utjämna utbildningsklyftor, bidra till sysselsättning och för att möta kompetensförsörjningsbehov. Folkhögskolorna är också drivkraft för kulturlivet, föreningslivet och för civilsamhället. På så vis utgör folkhögskolan en del av regionens arbete med att förverkliga intentionerna i de strategiska dokumenten ”Det öppna Skåne 2030 – Skånes utvecklingsstrategi” och ”Skånes kulturplan för 2025 – 28”.
Folkhögskolan bidrar till att utjämna Skånes utbildningsklyftor, bryta utanförskap och skapa samhällsengagemang
Genom en friare pedagogik och en hög grad av individanpassad undervisning utifrån deltagarnas förutsättningar, fångar folkhögskolan ofta upp personer med kort utbildningsbakgrund och som har haft svårt att hitta sin väg i andra utbildningsformer. För Skånes del är det detta särskilt betydelsefullt eftersom Skåne har landets lägsta sysselsättningsgrad.
Många folkhögskolor bedriver SFI-verksamhet i flera av Skånes kommuner. Kommunernas ersättning till folkhögskolorna motsvarar den kommunala kostnaden för SFI och gör att folkhögskolorna på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till och kompletterar kommunernas SFI-utbildning. Det gör folkhögskolorna till mötesplatser med utbildningar med olika inriktningar och på olika nivåer och som vänder sig till människor med olika ålder, bakgrund och behov.
Folkhögskolorna anpassar studierna utifrån varje deltagares förutsättningar och har också en unik möjlighet att skapa en hållbar och obruten utbildningskedja för individen. På en och samma folkhögskola kan ofta individen gå från att vara asylsökande och nyanländ till att få fullständig behörighet att studera på högskola eller få arbete efter en yrkesutbildning. Denna utbildningskedja gäller inte bara integrationsprocesser – tack vare sitt breda kursutbud kan folkhögskolan följa individer under lång tid.
Två överenskommelser visar vägen
I Skåne finns en utvecklad samverkan mellan regionen och Skåne folkhögskolor som grundar sig i två olika överenskommelser:
- Överenskommelsen Skåne är en avsiktsförklaring om samverkan mellan idéburna organisationer, Region Skåne och Länsstyrelsen.
- Överenskommelsen om folkbildning i Skåne är en avsiktsförklaring och samverkansorgan mellan folkbildningen i Skåne (folkhögskolor och studieförbund) och Region Skåne.
Överenskommelsen om folkbildning i Skåne
I överenskommelsen om folkbildning i Skåne är en övergripande tematisk handlingsplan för att synliggöra och stärka folkbildningen i Skåne. Parterna är överens om att samverka kring de sju tematiska områdena demokrati, integration, mångfald, kompetensförsörjning – arbetsmarknad, kultur, miljö och folkhälsa. Under år 2024 har fokus lagts på folkbildningsutredningen och fokusområdet demokrati. Under året har även en utvärdering gjorts av överenskommelsen. Denna ska ligga till grund för det framtida arbetet.
Föreningen representeras av tre platser i överenskommelsens styrgrupp – ordförande, koordinator och en rektor.
Samverkan med Region Skåne
Med utgångspunkt i frågorna som behandlas i styrgruppen för överenskommelsen om folkbildning i Skåne, har föreningen en väl utvecklad samverkan med Region Skåne. Under år 2025 har en gemensam regional samverkansgrupp arbetat med omvärldsbevakning, samverkan kring framtagning av Region Skånes utvecklingsmedel för folkhögskola och arbetet med de regionala bidragen. Dessa samarbeten förenar regionens mål om kompetensförsörjning med folkhögskolornas ambition att bredda sitt kursutbud. Samarbetet mellan Region Skåne och Skånes folkhögskolor är unikt och lyfts på många håll i landet som ett föredöme.
Samverkan med lärosätena ger kunskap om varandra och kompetensutbyte
Sedan flera år tillbaka har Skånes folkhögskolor och Skånes lärosäten haft en gemensam samverkansgrupp. I gruppen ingår representanter från Lunds universitet, Malmö universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Kristianstads högskola och representanter från de skånska folkhögskolorna. Under 2025 anordnades en inspirations- och informationsdag för folkhögskoledeltagare som är intresserade av att läsa vidare på högskola eller universitet. Under året genomfördes även en fortbildningsdag för folkhögskolornas pedagoger på Tora Vega folkhögskola.
Yrkesutbildningar på folkhögskola möter Skånes behov av kompetensförsörjning
Sedan många år tillbaka har folkhögskolorna haft olika former av yrkesutbildningar. Vissa av dessa finns endast på folkhögskola, som lärarassistent och fritidsledare. Andra yrkesutbildningar ges även av andra utbildningsanordnare efter gemensamma riktlinjer som exempelvis undersköterskeutbildning som ges av flera skånska folkhögskolor. Utbildningen ges inom ramen för Vård- och omsorgscollege som är en certifierad samverkan med bland annat Sveriges kommuner och regioner (SKR), fackförbund och arbetsgivarorganisationer. En del folkhögskolor ger yrkesutbildningar i form av YH-utbildningar. Flera kulturutbildningar är yrkesutbildningar.
En yrkesutbildning på folkhögskola kan snabbt skapas när behov finns och görs i nära samverkan med det lokala näringslivet och civilsamhället. År 2025 fanns 24 olika typer av yrkesutbildningar på de skånska folkhögskolorna, varav dessa fanns på flest ställen:
- Undersköterska (5 folkhögskolor)
- Socialpedagog (5 folkhögskolor)
- Lärarassistent (4 folkhögskolor)
- Elev- och lärarassistent (2 folkhögskolor)
- Fritidsledare (2 folkhögskolor)
Sedan flera år tillbaka har Region Skåne utlyst särskilda medel för utveckling av befintliga och nya yrkesutbildningar. Över åren har dessa medel totalt genererat ett 20-tal nya yrkesutbildningar. Dessa medel är riktade mot yrkesutbildningar inom områden med regional kompetensbrist eller där det i framtiden kan uppstå arbetskraftsbrist. Exempel på yrkesutbildningar som tillkommit med dessa medel är kockutbildningen på Skurups folkhögskola och ljud-, ljus- och scenteknikerutbildningen på Eslövs folkhögskola.
För år 2025 gjordes i stället en utlysning för att möta de skånska folkhögskolornas ekonomiska förutsättningar med ett tilläggsanslag för de regionala bidragen och ett anslag för att utveckla de ekonomiska möjligheterna. Detta renderade i att Skånes folkhögskolor i samverkan ansökte om medel för att genomföra en pilotstudie kring idéburet offentligt partnerskap (IOP) och reserverad upphandling. Denna ansökan beviljades och projektet kommer att pågå under år 2026 och början av 2027.
Folkhögskola som resurs för Arbetsförmedlingen
Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) är ett regeringsuppdrag till Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. Uppdraget startade år 2010 med syftet att underlätta fortsatta studier för unga med kort utbildningsbakgrund. För många enskilda personer är SMF livsavgörande och viktiga verktyg för sysselsättning och kompetensförsörjning i regionen.
Under år 2024 ökade anvisningarna från Arbetsförmedlingen till SMF något för att sedan minska något under slutet av året. Anvisningarna är ojämnt fördelade i Skåne där vissa folkhögskolor har många anvisningar medan andra helt saknar anvisningar. Skånes folkhögskolor arbetar tillsammans med Arbetsförmedlingen för att fler ska anvisas till SMF och för att underlätta att människor som står långt ifrån sysselsättning ska närma sig studier och arbete.
Skånes folkhögskolor och Arbetsförmedlingen samverkar också kring att utveckla nya insatser – bland annat genom att driva gemensamma projekt.
Folkhögskola breddar rekryteringen till kulturlivet
Folkhögskolorna erbjuder ett stort antal estetiska kurser inom flera områden. På folkhögskola får också grupper som tidigare i mindre utsträckning deltagit i kulturlivet möjlighet att utöva och ta del av kultur.
På folkhögskola finns flera olika sorters kulturkurser – alltifrån kurser som bidrar till amatör- och hobbyverksamhet till yrkesutbildningar och spetsutbildningar som relaterar till en mer professionell verksamhet.
De estetiska kurserna erbjuds både som kortare och längre kurser varav en del är meriterande till vidare utbildning. Många deltagare kommer till folkhögskolan för att utvecklas i sitt skapande och få tid att utveckla sitt intresse medan andra söker sig dit med sikte på att bli professionella utövare inom det konstnärliga området. Detta gör folkhögskolorna till viktiga aktörer i arbetet med att bredda rekryteringen och delaktigheten inom estetiska och konstnärliga utbildningar för vuxna.
Folkhögskolorna är även arbetsgivare för många professionella kulturutövare och konstnärer eftersom många av lärarna vid estetiska utbildningar är professionella kulturarbetare med deltidsanställningar inom folkhögskolan. Folkhögskolan ökar intresset för och delaktigheten i kulturlivet med ett nära samarbete med kulturinstitutioner, bibliotek och kulturföreningar genom utställningar, konserter och andra gemensamma aktiviteter.
