Vad är folkhögskola?

Ett demokratiskt uppdrag

Utbildningsformen folkhögskola är en egen del av Sveriges utbildningssystem och en del av den svenska folkbildningen. Folkbildningen ska främja individens utveckling, engagera för demokratisk delaktighet, skapa jämlikhet och främja ett hållbart samhälle.

Detta beskrivs i statens fyra syften för folkbildningen och i riksdagens övergripande mål för folkbildningen. Syftena är inte bara vägledande i verksamheten utan också en del av lagstiftningen och de förväntningar som sätts på folkhögskolor, studieförbunden och andra aktörer inom folkbildningen. Detta innebär också att folkbildningen har ett bredare mål än annan vuxenutbildning.

Under 2024 släppte Folkbildningsutredningens sitt betänkande ”Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid” som föreslår en ändrad målstruktur med ett nytt mål, nya delmål och nya indikatorer för delmålen.

 

Statens fyra syften med folkbildningen

Statens nuvarande fyra syften för folkbildningen är dessa:

  • Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin

Folkhögskolan är en vuxenutbildningsform som är fri och frivillig och som ger möjlighet för människor att förverkliga sina drömmar och livsmål för att kunna ta plats i samhället. Folkhögskolan erbjuder formella meriter i kombination med ett brett fokus på allmänbildning och personlig utveckling. På folkhögskola utgår lärandet från deltagarnas behov, förkunskaper och erfarenheter. Samtalet, det aktiva deltagandet och demokratiska arbetsformer är viktiga delar i folkhögskolans pedagogik. Genom mindre studiegrupper som följs åt under studietiden uppnås ett klimat där alla får plats.

  • Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald och människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

Utbildningsformen folkhögskola uppmuntrar, mobiliserar och kanaliserar ett redan existerande eller potentiellt engagemang. Hos deltagare på folkhögskola är samhälls- och medborgarengagemanget större än hos befolkningen i stort.* Folkhögskolans deltagare gör frivilliga insatser oftare och lägger ner fler timmar på dessa insatser, inte minst inom föreningar och lokala organisationer med social inriktning.

  • Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

Inom utbildningsformen folkhögskola ryms en mångfald av människor, idéer och intressen där individen utvecklar en personlig relation till sina kunskaper. Oavsett bakgrund eller utbildningsnivå finns kurser som är anpassade efter den nivå som deltagaren befinner sig på. Vissa deltagare har inte gått färdigt grundskolan eller gymnasiet medan andra har högskoleutbildning eller många års yrkesliv bakom sig. Folkhögskolan kan och vill också erbjuda möjlighet till etablering och delaktighet för fler nya svenskar och nationella minoriteter. På folkhögskola finns också flexibla utbildningar som utgår från individens behov och förutsättningar, något som skapar trygghet och minimerar stress. De genomförs även en omfattande verksamhet för deltagare med funktionsvariationer.

  • Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

På folkhögskola har kultur stort utrymme där kreativa processer och uttryck är en del av folkhögskolans pedagogik. Folkhögskolorna erbjuder ett stort antal estetiska kurser inom flera olika områden som exempelvis konst, keramik, musik, spelutveckling och teater. Vissa kurser bidrar till amatör- och hobbyverksamhet och medan andra ger spetsutbildningar inom yrkesorienterad verksamhet. På många sätt fungerar folkhögskolorna som kulturcentrum där de bidrar till det regionala och lokala kulturutbudet med ett stort antal öppna kulturaktiviteter.

Utöver statens fyra syften för folkbildningen, är detta riksdagens nuvarande mål för folkbildningspolitiken (som också anger målet för folkhögskolan):

  • Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

(*Folkbildningsrådets rapport ”Mer engagemang? – folkbildningen i det svenska civilsamhället”)

 

Folkbildningsutredningen föreslår en ny målstruktur:

Folkbildningsutredningen föreslår ett nytt mål: Höjd bildningsnivå, höjd utbildningsnivå, och ökad delaktighet i samhället. Som delmål föreslås:

  • Att fler människor breddar och fördjupar sina kunskaper och når nya insikter
  • Att fler människor intresserar sig för kulturell utbildning och bildning samt att delaktigheten i kulturlivet ökar och breddas
  • Att fler människor får nya och återkommande möjligheter att gå vidare i arbetsliv och studier
  • Att folkbildningens verksamhet bidrar till ökad sammanhållning och gemenskap genom att nya målgrupper nås och att personer med olika bakgrund och förutsättningar möts i folkbildande sammanhang

I dagslägen finns inga förslag på propositioner kring förslagen i folkbildningsutredningen och det går därför inte att sia om vilken inverkan som utredningen kommer att få på folkbildningen.

 

En unik del av utbildningssystemet

År 2024 fanns det 156 folkhögskolor i Sverige. Av dessa drevs 113 av idéburna organisationer eller stiftelser och resterande 42 var offentligt ägda av regioner. Utöver det finns drygt 170 filialer som är utlokaliserad verksamhet utanför folkhögskolan.

Under år 2024 studerade närmare xxx unika deltagare på en folkhögskola i Sverige. Till detta kommer ytterligare nära xxx deltagare på kortkurser och i uppdragsutbildning från Arbetsförmedlingen. Någon rättvisande nationell statistik över antalet som studerade SFI på folkhögskola finns inte men uppskattningsvis uppgick det till cirka 10 000 deltagare. Sammantaget studerade alltså cirka xxx deltagare på folkhögskola år 2024.

Folkhögskola är en del av utbildningssystemet och skiljer sig från den traditionella skolan genom att fokusera på deltagarnas aktiva engagemang och livserfarenheter och som fokuserar på lärande för alla, oavsett ålder eller tidigare utbildning.

Folkhögskola som utbildningsform kan beskrivas så här:

En fri och unik utbildningsform

Folkhögskolan som utbildningsform har inte sin motsvarighet någon annanstans i världen. Det finns folkhögskolor i en del andra länder och särskilt i Norden, men inte med samma uppdrag och erkännande som en del av utbildningssystemet som i Sverige. Folkhögskolan står inte under statlig tillsyn och är inte skyldig att följa nationellt fastställda kursplaner. Varje skolas styrelse beslutar om inriktning, profil, kursutbud och kursplaner. Folkhögskolan omfattas inte av nationella prov och inga betyg ges. I stället är folkhögskolan erkänd av staten att motsvara det offentliga utbildningsväsendet och har rätt att utfärda behörighet för både grundskole- och gymnasienivå. Deltagarna har också rätt till studiestöd enligt samma regler som gäller för Komvux.

En byggsten i det civila samhället

Folkhögskolorna är en del av civilsamhället och är fria från vinstkrav eller vinstuttag. De folkrörelseknutna idéerna i kombination med den demokratiska organisationsformen skiljer folkhögskolorna från privata aktörer på utbildningsmarknaden. Ett fritt och välutvecklat föreningsliv och ett självständigt civilsamhälle är en grundsten i en hållbar demokrati. Den svenska demokratin har fötts ur människors ideella engagemang. Ett utmärkande drag för civilsamhällets aktörer är att de agerar utifrån ett huvudsakligen ideellt syfte. Genom bredden i kursutbud, i åldrar och i deltagarnas bakgrund är folkhögskolan också en mötesplats för olikheter som ger deltagarna en unik möjlighet att utvecklas tillsammans med andra. Många folkhögskolor erbjuder dessutom internat vilket ger ytterligare möjligheter till möten och bildning även utanför den ordinarie kurstiden.

Rätt till behörighet/motsvarande kunskaper

Enligt statens anvisningar ska folkhögskolans allmänna kurs ge motsvarande kunskaper som grund- och gymnasieskolan. Det innebär att deltagarna på allmän kurs i stort sett läser samma ämnens som grund- och gymnasieskolan men med folkhögskolans frihet och pedagogik. Detta motsvarandebegrepp ge behörighet till vidare studier genom att deltagarna får ett samlat studieomdöme som anger deltagarnas förutsättningar att läsa vidare på högskola, universitet eller yrkeshögskola. Folkhögskolan har också en egen kvotgrupp till vidare studier. Folkhögskolan omfattas också av kvalitetssystemet SeQF som innebär samma kvalitetskrav på folkhögskolan som för andra delar av utbildningssystemet. SeQF innebär också at folkhögskolans utbildningar kan jämföras med andra utbildningar.

Helhetssyn på lärande

Folkhögskolan är unik genom dess fokus på en helhetssyn på lärande och bildning där det socialpedagogiska arbetet är en viktig del. Folkhögskolan har en lugn och inkluderande studiemiljö med sammanhållna och jämförelsevis små grupper.Folkhögskola kännetecknas av att lärande sker gemensamt i grupp. Ett mål är att deltagarna ska vara aktiva i gruppen eftersom lärandet sker genom att samtala och utbyta erfarenheter med andra. På så vi skapas respekt för andras uppfattningar och ett klimat där man tillåts uttrycka sina egna uppfattningar men också att lyssna på och förstå andras argument. Detta synsätt präglar inte enbart tiden i klassrummet utan hela skolmiljön, inte minst under gemensamma fikastunder och luncher. Gemenskapen stärks också av att många deltagare bor på internatet på den folkhögskola som de studerar på och då umgås även utanför skoltiden.

Deltagare

I folkhögskolan används begreppet deltagare i stället för elev eller studerande. Med detta begrepp betonas att arbetsformerna är demokratiska och att de som går på folkhögskola ska vara delaktiga och ha stort inflytande över innehåll och arbetsformer.

 

Hur finansieras folkhögskola?

Folkhögskolorna finansieras oftast av en kombination av offentliga medel från staten, olika former av projektmedel och ibland av olika sidoinkomster av näringsverksamhet. Fördelningen varierar mellan olika folkhögskolor. All undervisning är gratis.

Statsbidrag

Merparten av det offentliga stödet till folkhögskolorna kommer från staten i form av ett årligt folkbildningsanslag. Folkbildningsrådet fördelar anslaget mellan studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådets medlemmar är Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Studieförbunden i samverkan (SiSam). Folkbildningsrådet har myndighetsuppdraget att ta emot, fördela och följa upp statsbidraget till folkhögskolorna och studieförbunden. De dokument som styr och reglerar denna verksamhet är framför allt förordningen om statsbidrag till folkbildningen tillsammans med de villkor och riktlinjer som Folkbildningsrådet beslutar om. I folkbildningsutredningens betänkande finns ett förslag om att staten (i stället för Folkbildningsrådet) ska besluta hur stor del av statsbidraget till folkbildningen som ska gå till folkhögskolor respektive studieförbund.

Folkbildningsrådets nuvarande fördelningsmodell bygger på frihet för och tillit till de enskilda folkhögskolornas expertis och ger på så vis förutsättningar för folkhögskolorna att själva välja vilka kurser som ska ges för att möta samhällets behov. För att få bidrag behöver folkhögskolorna även uppnå ett antal kriterier som finns i regeringens förordning om statsbidrag till folkbildningen.

Folkhögskolorna ska leverera det antal deltagarveckor som de åtagit sig att genomföra. Varje folkhögskola tilldelas en på förhand fastställd volym. Ökar folkhögskolan sin volym så utgår inga ytterligare statsbidrag för överproduktionen men minskas volymen under 2 år i rad så blir folkhögskolan återbetalningsskyldig om volymen hamnar under den tilldelade volymen.

Vad är en deltagarvecka?

En deltagare som studerar heltid i fem dagar motsvarar en deltagarvecka. Enligt Folkbildningsrådet motsvarar en helårsplats på folkhögskola 35 deltagarveckor, men många folkhögskolor har upp till 40 deltagarveckor under ett läsår. Nationellt motsvarar de långa kurserna, allmän kurs och särskild kurs cirka 32 700 helårsplatser som utgör cirka 1 150 000 deltagarveckor. För Skånes del är motsvarande siffror cirka 4 900 helårsstuderande som utgör cirka 171 000 deltagarveckor.

Riktade bidrag

Staten ger också stöd för riktade insatser för folkhögskolorna. Det kan handla om kurser för arbetslösa som behöver komplettera sin utbildning eller för nyanlända som vill lära sig svenska. Folkhögskolorna får även statligt stöd i form av projektmedel eller uppdrag från statliga myndigheter, exempelvis inom arbetsmarknads-, integrations- och folkhälsoområdet. Under 2024-25 avsatte Folkbildningsrådet särskilda utvecklingsmedel för att testa och utveckla framgångsfaktorer för allmän kurs. Detta medförde att fem folkhögskolor beviljades 62 500 kronor för kursutvecklingskostnader för år 2024 och ersättning för 15 deltagare under 35 veckor (totalt 525 deltagarveckor) under år 2025.

Utökade och minskade platser

Sedan år 2018 har folkhögskolan expanderat genom att staten varje år har tillfört folkhögskolan extra platser. Dessa extra platser har successivt tillförts den ordinarie volymen för statens bidrag till folkhögskolan. Exempel på satsningar på extra platser är långa kurser och extra yrkesutbildningsplatser. För Skånes del innebar dessa satsningar att drygt 1 600 deltagare fick yrkesutbildning och behörighet till vidare utbildning. Inför år 2024 ökade riksdagen anslaget till folkhögskolorna med 100 miljoner för hela landet. Samtidigt beslutade Folkbildningsrådet att sänka antalet deltagarveckor med 3 procent. De 100 miljoner kronorna tillsammans med minskningen med 3 procent gjorde att deltagarveckans värde ökade. Samtidigt medförde det att minskningen av antalet folkhögskoleplatser fortsatte.

Regionbidrag till folkhögskolor

Folkhögskolans offentliga finansiering bygger på ett delat finansieringsansvar mellan staten och regionerna. Staten står för 75 procent av den offentliga finansieringen och regionerna för de återstående 25 procenten. Regionbidrag utgår både i form av inomregionalt bidrag (för deltagare från Skåne som går på folkhögskola i Skåne) och mobilitetsstöd (för deltagare från Skåne som går på folkhögskola utanför Skåne). Hittills har regionbidrag och mobilitetsstöd till folkhögskolorna varierat mellan regionerna. Skånes regionbidrag har sedan år 2018 legat under 25 procent. År 2022 kom Region Skåne och Skånes folkhögskolor i samverkan överens om en ersättningstrappa med målet att regionbidraget inom några år skulle nå upp till de 25 procenten. Denna trappa började att tas i bruk inför år 2022 och den användes även för år 2023. Överenskommelsen skapade ekonomisk långsiktighet och förutsägbarhet för båda parter. Inför år 2024 gjorde Sveriges kommuner och regioner (SKR) en rekommendation till regionerna kring hur stort det regionala bidraget ska vara. Detta i kombination med Region Skånes dåliga ekonomi gjorde att Region Skåne beslutade att den regionala ersättningsnivån till folkhögskolorna skulle ligga kvar på 2023 år nivåer och är på så vis ett avsteg från den överenskomna ersättningstrappan. Detta beslut följdes upp genom att ersättningen per deltagarvecka justerades upp till att motsvara SKR:s rekommendation.

Mobilitetsstöd

Mobilitetsstöd är bidrag som ges för deltagare från den egna regionen som studerar vid folkhögskola i en annan region. Syftet är att möjliggöra riksrekrytering till folkhögskolan där deltagare kan välja folkhögskola efter profil oavsett var i landet man bor. Systemet bygger på ömsesidighet mellan landets regioner.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) ger rekommendationer för storleken på mobilitetsstödet. Region Skåne spelade en central roll när den senaste överenskommelsen om rekommendation gjordes. Den innebär att varje region har åtagit sig att följa en fast nivå per deltagarvecka och att beloppet ska indexuppräknas årligen. För Region Skånes del ligger även mobilitetsstödet för år 2024 kvar på 2023 års nivåer.

Här kan du läsa mer om folkhögskola:

Sveriges folkhögskolor – Start

Hemsida – Folkbildningsrådet